Nyheter - Sverige

Regeringens klimatpolitik leder till ökade utsläpp och för Sverige in på en "onödigt riskfylld väg", konstaterar Klimatpolitiska rådet. – Regeringen skjuter ansvaret på framtiden, säger ordförande Åsa Persson.

Regeringen beskriver sin klimatpolitik som effektiv och ambitiös. Men att den klimatpolitiska handlingsplanen skapar förutsättningar för att nå hela vägen till målet noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 håller inte Klimatpolitiska rådet med om.

Påståendet är missvisande och brister i saklighet, enligt rådet vars uppdrag är att varje år granska regeringens klimatpolitik.

”Riskfylld”

Utsläppsgapet för att nå 2045-målet har minskat. Men eftersom planen i stort saknar utsläppsprognoser för beslutad politik, tidsangivelser för insatser och bortser från etappmålen till 2030 lever den inte upp till klimatlagens krav, enligt rådet.

– Regeringens klimathandlingsplan leder in Sverige på en onödigt riskfylld väg. Den visar inte hur vi når målen, varken på kort eller lång sikt, säger vice ordförande Björn Sandén.

FAKTA

Sveriges klimatmål

Det långsiktiga målet är att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och negativa utsläpp därefter. Målet innebär att utsläppen från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast 2045 än utsläppen 1990. Kvarvarande utsläpp ned till noll kan uppnås genom kompletterande åtgärder.

För att nå det långsiktiga målet finns etappmål.

2030 bör utsläppen vara 63 procent lägre än 1990 och 2040 minst 75 procent lägre än 1990. Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter är inte inkluderade i etappmålen.

Det finns också ett etappmål för transporter: Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010.

Källa: Naturvårdsverket

Regeringens beslutade politik under 2023 leder till ökade utsläpp på kort sikt. Sverige ser inte ut att nå varken uppsatta klimatmål eller EU-åtaganden till 2030.

– Risken med att inte agera tillräckligt kraftigt nu för att nå målen till 2030 är att de kumulativa utsläppen blir för stora fram till 2045. Om regeringen skjuter på jobbet till nästa mandatperiod kommer det att vara för sent, säger ordförande Åsa Persson till TT.

För att snabbt få ner utsläppen rekommenderar rådet bland annat en plan för ökat upptag av koldioxid i skog och mark och ett åtgärdspaket för utsläpp från transporter och arbetsmaskiner.

”Inte orolig”

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) skakar av sig kritiken. Hon menar att många åtgärder regeringen har på gång är nya och därför inte har kunnat utredas.

– Jag är inte särskilt orolig över vissa av de bedömningar som görs i nuläget. De bygger på regeringens aviserade politik under 2023 och det finns en del åtgärder som har tillkommit sedan dess, säger hon efter att ha tagit emot rapporten.

– Det gör att jag känner tillförsikt i att en del av kritiken som lyfts i dag redan åtgärdas.

Åsa Persson pekar på att det finns en oro bland medborgarna för klimatförändringens konsekvenser och för att regeringens åtgärder inte är tillräckliga.

– Om regeringen inte upplever att det finns tillräckligt med social acceptans för vissa åtgärder anser vi att de bör bygga en sådan, inte skjuta på dem. Det handlar om kommunikation och ledarskap, säger hon.

FAKTA

Rådets rekommendationer

Klimatpolitiska rådet ger tolv rekommendationer till regeringen.

Fyra handlar om att skyndsamt besluta och genomföra politik som minskar utsläppen i närtid:

• besluta ett åtgärdspaket för transportsektorns och arbetsmaskiners utsläpp

• ta fram en plan för ökat upptag av koldioxid i skog och mark

• kombinera skärpta klimatstyrmedel med riktad fördelningspolitik

• redogör för hur Sveriges EU-åtaganden ska nås i den kommande nationella energi- och klimatplanen senast den 30 juni 2024.

Åtta handlar om hur vägen till de långsiktiga klimatmålen kan breddas:

• ta fram en tydlig svensk position för ett vetenskapligt grundat EU-mål till 2040

• bidra till att EU:s utsläppshandelssystem utvecklas för att nå klimatneutralitet

• inkludera klimatperspektivet i det finanspolitiska ramverket

• koppla samman investeringar i stärkt totalförsvar och ökad självförsörjning med klimatomställning och -anpassning

• gör energi- och resurseffektivisering till en bärande del av klimatpolitiken

• utforma en strategi för ett framtida klimatneutralt jordbruk

• utforma en bredare, mindre sårbar elektrifieringsstrategi.

• bredda samverkan vid utformningen och genomförandet av klimatpolitiken för att bidra till acceptans och engagemang.

#miljö #sverige #klimat