Forum för Levande Historia (FFLH) gjorde 2020 en undersökning av antisemitism i svenska partier. Det visade sig tydligt att vänsterpartiet var och är det minst antisemitiska partiet av alla partier. Vänsterpartiet är Sveriges minst antisemitiska parti.

cross-posted from: https://feddit.nu/post/5534291

Har Sverige en framtid i rymdindustrin? Det är dags för regeringen att vakna, skriver tre tunga namn från GKN Aerospace.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Den 9 juli planeras den nya europeiska rymdraketen Ariane 6 skjutas upp från Franska Guyana. Ariane 6 blir en av få rymdraketer i världen som klarar tunga laster, till exempel större kommunikationssatelliter eller ett flertal mindre. Därmed blir Sverige och Europa mer självständiga och mindre beroende av andra länder. Med tanke på hur vår vardag – med kommunikation, gps, väderövervakning med mera – styrs av olika rymdsonder är rymden idag av största geopolitisk vikt.

Dock, i takt med att rymdens betydelse ökar, är risken överhängande att Sverige halkar efter. Ariane 6 är beställd av det europeiska samarbetsorganet ESA som är samfinansierat av 22 europeiska länder. De bidrag som svenska regeringen går in med i ESA återinvesteras sedan i olika projekt hos svenska företag. För Ariane 6 bidrar GKN Aerospace med turbiner samt munstycke. Flera högst vitala delar. Att GKN Aerospace fått förtroendet visar tydligt att svensk rymdingenjörskonst är världsledande.

Fast det räcker inte med att leva i nuet. Ska svensk rymdindustri stå sig i den framtida konkurrensen behöver den svenska regeringen öka sitt bidrag till ESA. Med cirka 0,05 procent av BNP ligger Sverige idag långt under det genomsnittet 0,11 procent, som utgör medlemsländernas bidrag till ESA. Både våra nordiska grannar Finland och Norge bidrar mer och de stora industrinationerna Frankrike, Italien och Tyskland ligger över genomsnittet. Det är även de länder som gynnas när ESA ska återinvestera i olika projekt, eftersom prioriteringsordningen står i proportion till bidraget.

Vi som verkar inom den svenska rymdsektorn kan ibland tycka att svenska regeringsföreträdare ofta har en hög svansföring om svensk rymdindustri och rymdforskning. Det sipprar i praktiken däremot sällan ner till de på fabriksgolvet. För sanningen är den att om inte regeringen prioriterar upp svensk rymdindustri genom exempelvis större engagemang i ESA, då är risken påtaglig att Sverige inte bara tappar konkurrenskraft utan att svensk rymdindustri hamnar på efterkälken och med det tappar såväl kunnande som arbetstillfällen. Sveriges regering måste helt enkelt i praktisk handling visa att svensk rymdindustri är viktig, inte bara för svenska arbetstillfällen utan framför allt så att Europa med egen rymdverksamhet förblir oberoende från andra länders geopolitiska nycker.

Ariane 6 skjuts upp den 9 juli. Så långt är vi i Sverige med. Men därefter ligger det på regeringens axlar ifall svensk rymdindustri ska ha en framtid.

Karin Johansson, affärsenhetschef Rymd, GKN Aerospace Sweden
Martin Wänblom, vd GKN Aerospace Sweden
Stefan Oscarsson, affärsområdeschef Governmental Solutions, GKN Aerospace Sweden

#debatt

Riksdagsledamoten Fredrik Lundh Sammeli (S) begär nu en debatt med infrastrukturminister Andreas Carlsson gällande Malmbanan. "Jag tror det har blivit tydligt för alla att vi inte längre kan lappa och laga Malmbanan, säger Lund Sammeli.

Vi har tidigare berättat om socialdemokraten Fredrik Lundh Sammelis utspel angående Malmbanan efter vinterns spårhaverier. Han har krävt att staten antingen lånefinansierar ett dubbelspår på sträckan Luleå-Narvik, alternativt att man avstår vinstutdelning från LKAB under en tioårsperiod och ger bolaget i uppdrag att bygga dubbelspåret i egen regi.

Fredrik Lundh Sammeli begär en riksdagsdebatt med infrastrukturministern angående Malmbanans framtid. Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån

Nu vill Fredrik Lundh Sammeli ha svar på tal från infrastrukturministern och har ställt en interpellation till honom i ämnet.

– Jag vill såklart veta vilka åtgärder regeringen omedelbart kommer att vidta för att hantera de akuta leveransproblemen på Malmbanan och säkerställa att kapaciteten upprätthålls. Men också vilka besked regeringen har för att långsiktigt säkerställa en stabil och effektiv järnvägsinfrastruktur på Malmbanan och i regionen säger Fredrik Lundh Sammeli (S).

Efter gårdagens årsstämma med LKAB framkom det enligt Lundh Sammeli vilka ekonomiska effekter spårhaverierna har och det i kombination med bolagets varning om produktionsbegränsningar och varsel av personal gör att han nu vill ha en debatt i riksdagen.

Vinterns spårhaverier visar på vikten av snabba åtgärder, anser Fredrik Lundh Sammeli. Foto: Maria Dahlgren

Sverige kommer inte nå några av klimatmålen med den nuvarande politiken, konstaterar Naturvårdsverket. Nu kallar Miljöpartiet ministern till utskottet för att förklara sig. – Vi har aldrig sett något liknande, säger MP:s språkrör Daniel Helldén.

– Det vi gör nu är att kalla Romina Pourmokhtari till jordbruksutskottet så att hon får förklara sig, hur hon kan göra en så annorlunda bedömning än sin egen expertmyndighet, säger Helldén till TT.

Varken långsiktiga eller kortsiktiga klimatmål kommer att uppnås – en effekt av regeringens nuvarande politik, enligt Naturvårdsverkets senaste analys. Transportsektorn har stor påverkan på landets utsläpp, som nu bedöms öka som en konsekvens av sänkningen av reduktionsplikten och skattesänkningen på fossila drivmedel.

Enligt Helldén ägnar sig regeringen och ministern åt direkt osaklighet i debatten, i stället för att lyssna på sina egna myndigheter och experter.

– Vi har aldrig sett något liknande. Det tycker jag ändå att allmänheten ska ha klart för sig, att vi har en regering som i det närmaste ljuger om de här sakerna, säger han och fortsätter:

– Hon (Romina Pourmokhtari reds anm) måste förklara sig helt enkelt, det här kommer få konsekvenser för Sverige och svenskarna på många olika sätt. Vi kommer också åka på böter från EU för det här.

TT söker Romina Pourmokhtari.

#klimat #sverige #miljö

Ledarskribenterna i Sveriges stora dagstidningar tycks ha allt mindre kontakt med verkligheten och det innebär att deras ledare blir allt mer verklighetsfrämmande, rasistiska och intoleranta. Rädda och fördomsfulla ledarskribenter är ett större problem än de saker de upplever som problem.

Upphandlingssystemen ihop med privatiseringar har lett till ökad korruption i Sverige. Det har också fått faktiskt konsekvenser och har lett till att kriminella vinner upphandlingar inom bland annat, Välfärdsbedrägerier har därmed blivit en av den organiserade brottslighetens största inkomstkällor. Betydligt viktigare för de kriminella nätverken än narkotika.

I ETC har Johan Jenny Ehrenberg skrivit en ledare om avprivatisering eller förstatliganden. Jag tycker dock avprivatisering är ett bättre ord för det är inte nödvändigtvis staten som måste ta över. Det Ehrenberg föreslår är att det apoteken, skolorna, försvarsindustrin, läkemedelsindustrin förstatligas samt att det skapas en statlig bank. Dessutom föreslår han ett statligt byggbolag. Förstatliganden eller avprivatisering är vägen framåt. Utan tvekan.

Liberalernas skarpa retorik angående barns skärmtid fortsätter. Partiet lyfter nu frågan som central i EU-valet och vill placera sociala medier i samma kategori som tobak.

– EU kan stå upp tillsammans mot nätjättarna, säger partiledaren Johan Pehrson till SVT.

Det var i förra veckan som Pehrson lyfte idén om ett barnlås på streamingtjänster, spel och sociala medier efter klockan 23 på vardagar.

Förhoppningen är att minska negativa effekter som kommer av skärmtiden.

I ett öppet kritiserar Kaunis Irons vd Klas Dagertun regeringen för att inte göra nog åt Malmbanan.

En kilometer av Malmbanan påverkades av urspårningen och uppröjningsarbetet. Foto: LKAB

För dig som inte är insatt, Malmbanan bär 50 procent av den svenska godstrafiken.

Hälften.

Det är alltså med andra ord inte vilken järnväg som helst vi pratar om. Värdet som transporteras handlar om över 100 miljoner per dag. Skulle vi räkna ut procenten för andelen av svensk export skulle den siffran var väsentligt större än 50 procent.

Det som hänt är redan det en katastrof. Men, så en vecka efter att Malmbanan åter tagits i bruk sker det igen. Ett nytt haveri.

Ett nytt stopp.

Nu har Malmbanan varit obrukbar i snart ett kvartal. Har det någonsin hänt tidigare?

Det tar Haverikommissionen dagar innan de är på plats. Mer bråttom är det tydligen inte att omhänderta detta.

Någon infrastrukturminister varken syns eller hörs, än mindre är han på plats vid Malmbanan för att visa nationens intresse.

Statsministern? Nej, icke. Inte ett ord, vad jag har märkt.

Så, med stor bestörtning måste jag ställa frågan: Varför är Sveriges regering så totalt ointresserad av rikets överlägset viktigaste järnväg?

Varför är inte denna katastrof för AB Sverige ett tydligt huvudfokus?

Är det någon som tror att berörda ministrar inte hade synts eller hörts om SL:s tunnelbanetrafik hade stått still i Stockholm i 65 dagar!?

Ja, jag är i sak upprörd. Och en smula bedrövad över det uppenbara ointresset. Varför rikspolitikerna duckar katastrofen på Malmbanan vet jag inte, jag kan bara spekulera, men klart är att det finns saker att göra. Jag skulle vilja se ett initiativ av nationell samling av samma slag som Norge mäktat med kring Ofotenbanan, den del som kopplar samman Narvik med Sverige. Där har man samlat samhällets aktörer med industrin och försvaret för att söka nytänkande lösningar i en nära och uppriktig dialog. Det ansvaret att åstadkomma den dialogen kan inte vila på oss, på industrin, det borde rimligen våra rikspolitiker ta.

Omgående.

Långsiktigt kan det absolut vara så att en dubbelspårslösning vore det optimala, men så vitt jag begriper kan en sådan lösning knappast vara realiserad inom tio år, eller kanske rent av 20 år. Alltså behöver vi en konstruktiv kortsiktig strategi för Malmbanan. En nationell sådan.

För att vara just konstruktiv, låt mig lyfta några tydliga utmaningar och områden som behöver lyftas i en sådan diskussion:

• Tidtabellen. Systemet med att begära tåglägen och boka upp kapacitet ter sig en smula föråldrat, åtminstone för mig. Jag kan i dag boka ett tågläge utan att trafikera det. Det pratas om så kallade spöktåg. Står jag vid Malmbanan och tittar, vilket jag gör ibland, går det inte tåg så tätt i dag. Jag vill därför påstå att det går att optimera trafiken ytterligare. Det borde gå att skapa ett mer flexibelt system som kan effektivisera trafiken.

• Underhållet. Vi måste säkerställa, så långt det går, att den enda bana som finns i dag faktiskt fungerar. Här kan det sannolikt investeras i ny teknik för att proaktivt upptäcka fel och brister. Detta borde vara prio ett i dagsläget.

• Underhållsperioderna. 1993 genomfördes underhållet på fyra veckor, numer pågår det i 20 veckor. En betydande del av året är alltså trafiken nedsatt. Det borde rimligen kunna effektiviseras i tid, kanske blir det då dyrare, men i det läge vi befinner oss i dag finns en transportskuld att köra i kapp från oss industrier. Här måste expertis tillsammans med oss kunna göra en skarp översyn över möjligheterna. Det faktum att 16 km av banan kunde lagas under arktisk vinter under hård tidspress bevisar att det går att lösa stora projekt relativt snabbt. Jag vill tro att vi har resurserna och dådkraften att tillsammans lösa underhållsbehovet på kortare tid under 2024.

• Prioriteringar. 4 miljoner ton slig ligger kvar i Sverige, ett berg som nu växer för varje nytt stopp som sker, det är inte långt ifrån 10 miljarder i exportvärde för AB Sverige. Att i det här akuta läget prioritera bulktransporterna på Malmbanan borde vara rimligt. Persontrafik och paketförsändelser kan köras på buss eller lastbil, vilket skulle öka utrymmet på banan. Vi har full respekt för att det i någon mån drabbar turismen, men situationen är så pass allvarlig att den här diskussionen borde tas omgående.

• Nato och EU. Det är redan tydligt att Sveriges järnvägsnät är en avgörande infrastruktur för tunga transporter för det gemensamma försvaret inom Nato. Detta faktum tillsammans med EU:s allt större krav på självförsörjning av råvaror gör att frågan inte enbart är en svensk angelägenhet.

Se där, en diger första dagordning att samtala kring.

Men, ja, finns ens intresset? Eller ska vi tolka den öronbedövande tystnaden som att regeringens PR-taktik är att tiga ihjäl detta nationella haveri?

Jag deltar gärna i konstruktiva samtal för att hitta en ny konstruktiv kortsiktig strategi för Malmbanan. Men vad vill rikspolitiken? Vad vill ministern?

Kaunis Irons vd Klas Dagertun är mycket kritisk mot regeringens hantering av urspårningarna på Malmbanan. Foto: Hans L. Olofsson

sverigedemokraterna: Jimmie Åkesson (i Nyhetsmorgons partiledardebatt) om att polisen bör ha möjlighet att frihetsberöva gängkriminella utan konkret brottsmisstanke:

"Man är otroligt frustrerad över att man saknar viktiga verktyg. Ett viktigt verktyg skulle kunna vara, i preventivt syfte, att kunna frihetsberöva någon för att förhindra brottslighet eller förhindra brottsplaner"

Alltså vad i hela friden är detta för något tillvägagångssätt? Att göra medlemskap i ett gäng olagligt och sen efterlysa dem är en sak, om än debatterat ifall det är en bra eller dålig lösning, men att spärra in folk utan brottsmisstanke?

Retorisk fråga, men vill partiet som sägs stå för en stark rättspolitik såga itu den rättsliga processen?

Socialdemokraternas riksdagsledamot Jamal El-Haj lämnar Socialdemokraterna men behåller sin plats i riksdagen, vilket Aftonbladet var först att rapportera om. Han blir därmed politisk vilde.

Det var i fredags som Socialdemokraterna meddelade att de saknar förtroende för Jamal El-Haj. Han uppmanades då av partiet att lämna sin riksdagsplats. Beslutet togs bland annat med anledning av El-Hajs medverkan på den europeiska palestinska konferensen förra året.

På måndagen kom beskedet att Jamal El-Haj lämnar partiet, men att han behåller sin riksdagsplats, vilket han meddelade i ett brev till partiet som SVT tagit del av.

”Mest smärtsamma beslut”

”I striden mellan sanning och lögn finns en kritisk punkt när lögnen är som störst och sanningen når sin yttersta prövning. Med dessa ord vill jag informera om att jag lämnar Socialdemokraterna”, skriver El-Haj i brevet och fortsätter:

”Jag kommer att behålla min plats i riksdagen. Det vore inte rätt gentemot våra väljare och gentemot den svenska demokratin att lämna mitt uppdrag”.

Beslutet är det mest ”smärtsamma” han behövt fatta i sitt vuxna liv, skriver El-Haj.

”Men det går inte att vara kvar när partiledningen inte längre har förtroende för mig och drevet har blivit alltför stort”.

Han tänker fortsätta att kämpa ”för alla människors lika” värde:

”Det var med den övertygelsen jag deltog på den palestinska konferensen”.

Hallengren: ”Oacceptabelt agerande”

I en kommentar till TT skriver Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren, att El-Hajs beslut är ”oacceptabelt”.

”Det här är ett oacceptabelt agerande av Jamal El-Haj och ytterligare ett bevis för att han sätter sina egna intressen före partiets”.

Ljusglimtar i svensk ekonomi, turkiskt Nato-ja och franskt presidentbesök har inte gett någon utdelning i opinionen för regeringen.

I den senaste väljarbarometern från SVT/Verian är förändringarna små. Men värt att notera är att SD:s uppgång i opinionen är bruten.

Tidöpartierna får sammanlagt 45,9 procent av väljarstödet medan oppositionen hamnar på 52,2 procent.

Jämfört med föregående mätning innebär det att gapet mellan blocken ökar något igen.

Regeringen och Sverigedemokraterna vill göra om den statliga barn- och ungdomsvården i grunden och lägga ner Statens institutionsstyrelse (Sis). En utredning tillsätts nu för att föreslå ”en helt ny organisation”.

Sis har fått utstå mycket kritik de senaste åren, bland annat på grund av bristande säkerhet och rymningar. ”Vårdkvaliteten måste förbättras avsevärt”, skriver regeringen i direktiven till utredningen.

Man lyfter också behovet att av förbättra personalens kompentens. Resultatet av utredningen ska presenteras senast i april 2025.

DN 21/1 2024. Det var Fredrik Reinfeldt och Moderaterna som stod för öppna gränser. Vi ville ha en stram invandringspolitik.

Så lyder Socialdemokraternas nya historieskrivning.

Detta är vad de i själva verket sade.

Oppositionsledaren Magdalena Andersson gick ut hårt i onsdagens ”P1 Morgon”. Inte bara pekade hon ut Olof Palme som näst intill invandringskritiker, hon hyllade också Miljöpartiet för dess omläggning till att acceptera en stramare migrationspolitik.

Intervjun blev en fortsättning på vinterns S-offensiv där budskapet varit konsekvent: Det är Anderssons parti som stått för den strama migrationen och framför allt Moderaterna som velat ha en generös politik.

”De åren där det kom väldigt många, det var ju efter Ulf Kristerssons och Fredrik Reinfeldts omläggning av migrationspolitiken under de åren de satt i regeringen”, sa Andersson nyligen till Expressen. S-partisterna Anders Ygeman och Tobias Baudin har uttryckt samma sak.

”Om det är något misstag vårt parti gjorde så var det att vi inte protesterade då”, fortsatte Andersson och la till: ”Samhällsklimatet var ju så.”

Men hur lät det egentligen från Socialdemokraterna omkring Fredrik Reinfeldts regeringstid? Stretade S emot och försökte minska migrationen? Handlade det bara om att ”inte protestera”? Låt oss undersöka vad partiföreträdarna egentligen sa mellan 2006 och 2015:

Magdalena Andersson pekade ut Olof Palme som näst intill invandringskritiker och hyllade Miljöpartiet för den stramare migrationspolitiken.

• ”Mitt Europa bygger inte murar.” – Stefan Löfven på ”Refugees welcome”-manifestationen i Stockholm, september 2015.
• ”Tillfälliga uppehållstillstånd ökar osäkerheten.” – Stefan Löfven, maj 2015.
• ”Det finns ingen väg tillbaka i den meningen att man kan säga att nu stänger vi in oss och stänger våra gränser och låtsas som om det här inte finns. Då är vi ju inte längre människor. Då är vi någonting annat.” – Morgan Johansson, maj 2015.
• ”Sverige är ett rikt land. Om människor måste fly för sina liv ska vi hjälpa dem.” – Stefan Löfven, augusti 2014.
• ”Det riskerar naturligtvis att gynna Sverigedemokraterna.” – Magdalena Andersson efter att M valt att presentera kostnaderna för flyktingmottagandet, augusti 2014.
• ”Jag är väldigt rädd för att han spelar Sverigedemokraterna i händerna.” – Margot Wallström efter att Reinfeldt, i sitt ”öppna era hjärtan”-anförande, talat om höga kostnader för det svenska flyktingmottagandet, augusti 2014.
• ”Vi står upp för en generös och reglerad asyllagstiftning.” – Socialdemokraterna i SVT:s väljarbarometer, våren 2014.
• ”Alla förstår ju hur galet detta är. Det var väldigt olyckligt. I Sverige har vi en asylpolitik som grundar sig på en individuell rätt.” – Stefan Löfven, som också anklagar Billström för att ”fiska i grumliga vatten”, februari 2013.
• ”Nu har man pekat ut en av samhällets mest utsatta grupper: de människor som söker skydd från krig, terror och förtryck. De gör det med ett avhumaniserande språk, där människor på flykt från krig beskrivs som 'flöden' och 'volymer'. Det är oanständigt.” – Stefan Löfven, februari 2013.
• ”Migrationsminister Tobias Billström lånar SD:s retorik när han skriver att han vill skärpa kraven på invandrare.” – Veronica Palm, augusti 2008.
• ”Vi gör inte så, därför att människovärdet kan inte beräknas på det sättet.” – Marita Ulvskog sedan S i Bromölla velat beräkna vad integrationen i kommunen kostar, januari 2008.

Sverige behöver inte skämmas för att vi lindrar nöden.

Till slut ett citat från en icke-socialdemokrat. I oktober 2006 skrev den nytillträdde migrationsministern Tobias Billström (M) i tidningen Dagen: ”Sverige ska ha en human flyktingpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Rätten till asyl ska värnas.”

Vad menade han? Att det fanns – och finns – goda argument för invandring. Människor var då och är nu på flykt, från Syrien, Afghanistan, Ukraina. Sverige behöver inte skämmas för att vi lindrar nöden. Desto mer skamligt är dagens Svartepetter-spel med historien.

Jag föreläser en hel del om det svenska skolsystemet för lärare, fackliga, föräldrar, politiker, partier och för alla andra som vill lära sig mer om hur skolan fungerar. Folks blickar när jag berättar om AcadeMedia är obetalbara. Först tror många att jag bluffar. ”Det kan inte vara så sjukt. Det FÅR inte vara så sjukt”. Det här blogginlägget handlar om skolkoncernen AcadeMedia. En del av det du kommer att läsa kanske känns för knäppt för att vara sant. Kolla därför upp mina källor och avgör sedan om jag ljuger eller talar sanning samt om vi kan ha det så här eller behöver genomföra reformer av skolsystemet.

Först och främst tror många att AcadeMedia är ett svenskägt företag, vilket är helt fel. Det här är en lista över de 10 största ägarna. Loys, Capital Group, Cobas, DWS, Taiga och Dimensional är exempel på utländska investeringsfonder.

https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/667476/academedia

Sammanlagt äger olika utländska aktörer över 60 % av aktierna i AcadeMedia. Notera hur den röda linjen – som visar det utländska ägandet i AcadeMedia – utvecklats mellan fjärde kvartalet 2020 och tredje kvartalet 2023: Från ca 43 % till ca 62 %.

https://www.affarsvarlden.se/artikel/stora-svenska-valfardsbolagen-ags-till-50-av-utlandska-aktorer

AcadeMedias strategi är att växa genom att köpa upp sina konkurrenter och de har varit framgångsrika. Ingen annan privat aktör på skolmarknaden kommer i närheten av AcadeMedias storlek. Koncernen omsätter nu enorma 15,5 miljarder och gjorde det senaste verksamhetsåret ett resultat på 1,27 miljarder.

https://academedia.se/wp-content/uploads/2023/10/ars-och-hallbarhetsredovisning-2223.pdf

Det finns en myt om skolkoncerner att de investerar all sin vinst i verksamheten så att den kommer eleverna till godo. Det här stämmer såklart inte. Koncernerna använder vinsten till att köpa nya skolor – vilket inte på något sätt skapar mervärde för eleverna, utan bara flyttar ägandet och skapar vinst för den tidigare ägaren – eller till utdelning. AcadeMedias mål är att dela ut 30 % av resultatet som aktieutdelning.

https://academedia.se/investerare/aktien/utdelning/

Redan här börjar jag ofta se irritation i folks ögon eftersom den verkliga bilden av AcadeMedia skiljer sig mycket åt från den bild många har. Den verkliga bilden är att rika utländska investerare äger bolaget och att de förstås förväntar sig avkastning på sitt investerade kapital. Aktiebolagslagen är tydlig. Såvida inte annat syfte angetts i bolagsordningen (mycket ovanligt i skolsammanhang) så är vinst till aktieägarna huvudsyftet med att driva ett aktiebolag.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/aktiebolagslag-2005551_sfs-2005-551/

Nåväl. Efter den här introduktionen om organisation och ekonomi brukar jag berätta om hur det utlandsägda AcadeMedia köpt in sig i svenskarnas hela liv, från och med att de inte ens än är födda. Nu följer fakta om AcadeMediaelevernas för bolaget lönsamma livscykel.

Tänk er ett foster som precis börjat växa i den blivande mammans mage. Mamman och pappan vill lära sig mer om sitt kommande föräldraskap och registrerar sig på föräldraforumet Bebisvärlden. Den sidan ägs av företaget Sandviks som ägs av AcadeMedia.

http://bebisvarlden.se/

Barnet föds och föräldrarna börjar fundera på förskola. De söker på ”förskola” på Bebisvärlden och klickar sig fram till en artikel om språkutveckling. Det första som kommer upp är en annons från Pysslingen: AcadeMedias största förskolevarumärke.

https://www.bebisvarlden.se/annons/pysslingen/fem-tips-for-att-framja-barns-sprakutveckling/

Barnet växer och blir äldre och börjar gilla tecknade filmer och serier. Perfekt för föräldrarna att gå med i Disneyklubben. Vem äger Disneyklubben? AcadeMedia!

http://disneyklubben.se/

Så blir det dags för föräldrarna att välja grundskola. Kanske någon av skolorna Innovitaskolan, Montessori Mondial, Noblaskolan, Pops Academy, Vittra och Snitz kan vara av intresse? Alla ägs av AcadeMedia.

Åren går och föräldrarnas kontroll över skolvalet minskar. När barnet går i nian får det själv välja gymnasieskola. SYV-tätheten (studie- och yrkesvägledare) på den Academediaskola föräldrarna valt är lägre än i kommunala skolor men misströsta icke, det finns gratisalternativ på nätet som till exempel SnackamedSYV.se, en sida ägd av… AcadeMedia.

http://snackamedsyv.se/

AcadeMedia tjänar pengar på att få skolpeng beräknad på kommunernas SYV-täthet, men själva ha lägre kostnader för SYV. Sedan kan de använda vinsten till att köpa bolag som erbjuder internetbaserad vägledning. Faktum är att AcadeMedia köpt upp alla sådana gratis gymnasievalssidor på nätet utom en, till exempel FrågaSYV.se, Gymnasieguiden.se, och framtid.se.

Varför vill AcadeMedia äga de här sidorna? Kanske för att de är marknadsledande på att driva de gymnasieskolor som niondeklassare har att välja mellan. Drottning Blankas Gymnasieskolor, Cybergymnasiet, Snitz, NTI-gymnasiet, LBS Kreativa Gymnasiet, Rytmus Musikgymnasium, Internationella Hotell- och Restaurangskolan, Designgymnasiet, Praktiska gymnasiet, Framtidsgymnasiet, Didaktus, Klara Teoretiska, ProCivitas, Sjölins gymnasium, Donnergymnasiet är skolföretag som driver gymnasieutbildning som köpts av andra aktörer och omvandlats till dotterbolag under AcadeMedias ägande.

Barnet har nu blivit vuxen och ska kanske söka vidare till högskola eller universitet. Här kan hen ta hjälp av söktjänsten Studier.se som ägs av… AcadeMedia.

http://studier.se/

Kanske går det inte riktigt på räls med arbetslivet utan det slutar i arbetslöshet. Inga problem, det går att få en jobbcoach hos Edectus som ger förslag på vidareutbildning. Eductus ägs av AcadeMedia.

http://eductus.se/

Efter mycket (för AcadeMedia lukrativt) coachande kommer kanske coach och arbetssökande fram till att PR-konsult är framtiden. Den mest prestigefyllda utbildningen till till PR-konsult finns hos Berghs. Berghs ägs av AcadeMedia.

https://www.berghs.se/program/public-relations/

Tusan! AI sabbar hela PR-branschen. Nåväl. Jobbcoachen kan coacha lite mer och kanske tipsa om någon av AcadeMedias andra vuxenutbildningsföretag. AcadeMedia har nämligen köpt upp Affärshögskolan, Changemaker Education, EC Utbildning, Hermods, Kompetensutvecklingsinstitutet, KYH, Movant, NTI, Sälj och marknadshögskolan, Teknikhögskolan, The Game Essembly och Vårdyrkeshögsskolan.

Det här enorma utlandsägda bolaget, som har tentakler in i svenskarnas liv från foster till att arbetslivet avslutas, har en ordförande som heter Håkan Sörman. Sörman leder den enorma statliga utredningen om ny kommunalekonomisk utjämning. Den här utredningen ska bland annat analysera konsekvenserna av ett eventuellt sektorsbidrag till skolan som isf kommer att ersätta de riktade statsbidragen. De här statliga resurserna utgör en allt större andel av AcadeMedias intäkter.

https://www.regeringen.se/contentassets/c85c44882a7c49f9a9304a2ac0978336/en-andamalsenlig-kommunalekonomisk-utjamning-dir.-202236.pdf

Detta är nog det sjukaste i hela den svenska skolan: personen som leder utredningen om ny statlig resursfördelning till skolan representerar samtidigt genom sitt ordförandeskap i AcadeMedia företagets utländska aktiemajoritet. Academedia har redan uttalat sig negativa till ett statligt sektorsbidrag för skolan eftersom ökad fördelning efter socioekonomiska faktorer leder till minskad total skolpeng för friskolor. ”Förslaget förstärker möjliga risker och negativa effekter för friskolor”.

https://academedia.se/wp-content/uploads/2021/06/academediaabsou202028enmerlikvardigskola.pdf

Då och då händer det att någon i publiken räcker upp handen och säger att det kanske inte känns optimalt att det är på det här sättet men att AcadeMedias skolor kanske är bättre än de kommunala skolornas och att detta överväger de negativa sidor jag berättat om? Då brukar jag till exempel berätta om att AcadeMedias skolor har en större avvikelse mellan nationella prov och betyg än vad de kommunala skolorna har…

https://www.vilarare.se/nyheter/betyg/academedia-utreder-gladjebetyg–chefer-frias-fran-ansvar/

… och att eventuella betygsskillnader på grundskolan kan förklaras av att AcadeMedia har elever som kan förväntas nå högre betyg än kommunala skolans elever givet socioekonomiska faktorer som föräldrars utbildningsnivå, invandrarbakgrund och kön.

(De expansiva, tankesmedjan Balans förlag, 2021)

Ibland får jag även reaktionen det finns mycket slöseri i kommunal verksamhet och att AcadeMedia är bättre på att använda sina resurser effektivt, så att mer pengar kan gå till undervisning trots att ägarna tar ut vinst. Detta stämmer dock inte. AcadeMedia skriver själva i sin kvalitetsredovisning att lärartätheten på AcadeMedias skolor är lägre än de kommunala skolornas snitt.

https://academedia.se/wp-content/uploads/2021/10/kvalitetsrapport-2021.pdf

AcadeMedia ligger under den kommunala skolans snitt även när det gäller lärarbehörighet. Lärarbehörigheten är ungefär 10 % lägre på AcadeMedias skolor på både grundskolan och gymnasiet.

https://academedia.se/wp-content/uploads/2021/10/kvalitetsrapport-2021.pdf

När jag är klar brukar folk vara ganska arga. Om du som läst ända hit inte är arg på styrningen, politikerna eller AcadeMedia – utan på mig för att du tror att jag bluffar och smutskastar – får du gärna lusläsa samtliga mina källor och förklara varför jag har fel. Det är bara att skicka ett mail till [email protected].

Avslutningsvis vill jag påminna om den jobbannons AcadeMedia lade ut för några år sedan där man sökte en ny marknadskoordinator. AcadeMedia skrev i annonsen: ”din målgupp är vårdnadshavare och ditt uppdrag kommer att vara att bearbeta vårdnadshavare under hela resan – från beskedet att man väntar barn till att barnet börjar gymnasiet”.

https://www.dn.se/nyheter/academedia-backar-fran-hart-kritiserad-jobbannons/

Efter massiv kritik tog AcadeMedia tillbaka annonsen och menade att den var ett misstag. Som jag visat i det här blogginlägget är strategin dock just precis den som den kritiserade marknadskoordinatortjänsten skulle jobba enligt: AcadeMedias utländska aktieägare ska tjäna pengar på svenska barn, ungdomar, vuxna och föräldrar under hela livet.

Regeringen har utsett Carl Berglöf till sin kärnkraftssamordnare. Han ska driva på för att regeringens kärnkraftsmål ska nås.

Carl Berglöf är kärnkraftsexpert hos branschorganisationen Energiföretagen, men tillträder som regeringens kärnkraftssamordnare 1 februari.

Vid en pressträff uppgav näringsminister Ebba Busch att samordnare ska öka takten i kärnkraftsutbyggnaden.

– Det är givetvis inte en enkel uppgift att snabbt få till ny kärnkraft i Sverige. Men utifrån min kompetens bedömer jag ändå att det är fullt möjligt att åstadkomma det som regeringen föreslagit i sin färdplan för ny kärnkraft, säger Berglöf.

Regeringens och Sverigedemokraternas mål, som presenterades i höstas, är att ny kärnkraft med total effekt motsvarande minst två storskaliga reaktorer ska vara på plats senast 2035.

Därefter ska en "massiv" utbyggnad av kärnkraft ske till 2045.

Analysera kärnkraftsutbyggnaden

Berglöfs uppgifter blir framförallt att fungera som en kontaktyta för alla som vill bygga ny kärnkraft. Från energibolag till kommuner och andra intressenter. Han ska också följa och analysera hur kärnkraftsutbyggnaden går och föreslå åtgärder om processen behöver skyndas på.

För att få igång byggandet av ny kärnkraft har regeringen sedan tidigare aviserat att staten ska ta på sig en del av den ekonomiska risken.

Före jul utsågs Konjunkturinstitutets förre generaldirektör Mats Dillén för att utreda en sådan riskdelnings- och finansieringsmodell.

Carl Berglöf uppger att de två viktigaste sakerna att få på plats för att utbyggnaden av ny kärnkraft ska komma igång är finansieringsmodellen och en tydlig tillståndsprocess.

Socialdemokraterna har i regeringsställning lagt fram en klimatpolitik som förstärkt ojämlikheten i samhället, säger talespersonen Anna-Caren Sätherberg (S) till Aftonbladet.

– Folk vill ställa om men de har inte getts möjligheten. Då drar man isär landet i stället för att bygga ihop det.

Partiet har tagit fram en ny så kallad samhällsanalys, en intern rapport, där det beskriver att klimatpolitiken varit en morot för de rika och en piska för andra. Som exempel nämns elbilsstödet som främst gått till folk i storstäder. Samtidigt lägger Sätherberg en del av skulden på Miljöpartiet, som var S koalitionspartner 2014 till 2021.

– Vi har ett ansvar. Och definitivt har Miljöpartiet ett ansvar, som förde fram reformerna och hade ministerposten i sju av de åtta åren, säger hon.

Bara på Sahlgrenska sjukhuset ska 2000 anställda bort

Anders Lindberg

Politisk chefredaktör

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Elisabeth Svantesson (M) väljer att inte kompensera kommuner och regioner för inflationen och högre kostnader. Det kommer att leda till den största vårdkris Sverige har upplevt i modern tid. Foto: Jerker Ivarsson

Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Sveriges största och Göteborgs viktigaste sjukhus med 350 000 patienter varje år.

Sedan 1782 har de vakat över göteborgarnas hälsa och i takt med den moderna läkarvetenskapens framväxt har man etablerat sig i absolut världsklass.

Men nu hopar sig mörka moln över sjukhuset. En perfekt storm av pandemi, inflation, svag krona och en ointresserad regering ger i år ett underskott på 1,2 miljarder kronor.

Och nästa år blir det värre.

Eftersom Elisabeth Svantesson (M) inte höjer statsbidragen i takt med inflationen kommer sparbetinget bli 1,7 miljarder, eller om man skriver ut det, 1 700 000 000 kronor.

Det är ofattbart mycket pengar.

Förutom en del materiel som inte köps in och hyreskontrakt som sägs upp motsvarar det omkring 2000 anställda. Mer än var tionde.

Cecilia Dalman Eek (S) är ordförande för sjukhusets styrelse. Och hon är arg.

Cecilia Dalman Eek (S) Foto: Johanna Ewald St Michaels

– Först minskade regeringen våra statsbidrag efter valet, sedan ställer de oss i skamvrån i sin nästa budget. Och nu står vi här med dessa underskott, säger hon till Aftonbladets ledarsida.

Tidöpartierna gick till val på att vården skulle bli bättre i Sverige. Kristdemokraterna försökte profilera sig som ett ”sjukvårdsparti”. Man lovade en ”århundradets sjukvårdsreform” om man vann valet.

Verkligheten ser vi på på bland annat Sahlgrenska. I grunden handlar det som vanligt om pengar. Om inte regeringen höjer statsbidragen i takt med inflation och kostnadsökningar så kommer allt färre händer att få göra allt mer. Det är den enda ”sjukvårdsreform” som genomförs just nu.

– Jag ser en risk för att Göteborgarnas vanliga vård kan komma i kläm. Men vi måste främst lösa vårt uppdrag som universitetssjukhus och med specialistsjukvård, säger hon.

I klartext betyder det att belastningen på vårdcentralerna kommer att öka. På Sahlgrenska blir det dessutom sammanslagna mottagningar, färre vårdplatser och stressigare arbetsmiljö.

– Vi kommer inte att sparka folk utan lösa det genom att inte nyanställa varje gång någon går i pension eller slutar av andra skäl. Men det betyder att färre kommer att få ge den vård som behövs. Så blir det ju, säger Cecilia Dalman Eek.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset är inte ensamma. Organisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, har påpekat för regeringen att statsbidragen till välfärden ligger närmare 30 miljarder för lågt. Men Elisabeth Svantesson har valt att lägga pengarna på annat, och att sänka skatten.

Skånes Universitetssjukhus går i år back med 1,7 miljarder, Akademiska i Uppsala med 870 miljoner, Karolinska i Stockholm med 600 miljoner. Och även utanför storstäderna ser det nattsvart ut.

Region Östergötland går minus 1,1 miljard, Region Örebro län ungefär lika mycket och Västerbotten 487 miljoner. Och så fortsätter det.

Överallt går det ut över patienter och personal.

– Vi har arbetat under en så otrolig press de senaste åren, givetvis under pandemin men även därefter. Köerna har vuxit då vi har fått prioritera de allra mest sjuka, säger Christine Marttila, ordförande för facket Kommunal på Sahlgrenska Östra, till Arbetet.

Möjligen har Ulf Kristersson och hans regering lärt sig av Fredrik Reinfeldt. Även Reinfeldts första regering genomförde de mest impopulära reformerna först. Då var det nedskärningarna i sjukförsäkringen och utförsäkringar av tiotusentals människor. Självmorden bland sjuka ökade och cancersjuka tvingades gå till jobbet.

Men lagom till nästa val hade kritiken svalnat något och Fredrik Reinfeldt blev omvald.

Sannolikt tänker Ulf Kristersson likadant. Han drar ner på sjukvården nu och låter regionala S-politiker, som Cecilia Dalman Eek i Göteborg, ta smällen. Inför nästa val kommer situationen vara så katastrofal att även den minsta ”sjukvårdssatsning” från regeringen kan vara en valvinnare.

Är de så cyniska? Bryr sig regeringen så lite om alla patienter och personal i vården?

Det ser inte bättre ut.

Cecilia Dalman Eek ser regeringens sjukvårdspolitik som del av en bredare samhällsutveckling, bort från medmänsklighet och empati.

– I ett samhällsklimat som går ut på att peka finger och säga att människor får skylla sig själva och där man trycker ner människor är sjukhuset som ett fönster in i en annan tid. På sjukhuset är det viktiga vilken vård du behöver – inte vem du är.

Det är detta som raseras.

Pengar finns ju. Men det handlar om prioriteringar. Vi har rekordlåg statsskuld och Sverige är i praktiken ett skatteparadis för kapitalägare. Hela skattesystemet är riggat för de med höga inkomster och stora förmögenheter. Bara RUT-avdraget kostade staten 7,4 miljarder kronor förra året.

För Cecilia Dalman Eek väntar nu en mycket svår debatt. Hon står som ansvarig för göteborgarnas väl och ve och för sjukhusets 17 000 anställda men kan inte påverka statsbidragen från regeringen.

– Den här regeringen har visat att de vill ge vården mindre pengar. Det är att gå åt fel håll. Och jag hör heller ingen som efterfrågar detta. Vården behöver bli bättre, köerna kortare och kvaliteten högre. Det är vad jag hör från människor, man vill inte ha nedskärningar, säger Cecilia Dalman Eek.

Egentligen har Sahlgrenska Universitetssjukhuset stora möjligheter. Men risken är att det kommande sparpaketet slår undan benen för mycket av detta.

– Det gör mig ont att vi inte kan fokusera på att bli bättre utan måste skära ner. Det här fantastiska sjukhuset gör varje år fantastiska saker, det är vad vi borde prata om. Ny forskning som kan ge framtidens vård. Bättre arbetsmiljö och nya arbetsmetoder. Det finns massor av goda exempel, men nu måste vi alltså spara istället.

Elisabeth Svantesson har beställt de här nedskärningarna. Cecilia Dalman Eek har sannolikt rätt i att inga väljare vill ha det så här.

Men det är Elisabeth Svantesson som bestämmer.

På Moderaternas partistämma har medlemmarna röstat för att partiet ska driva avskaffandet av elektronikskatten, även känd som kemikalieskatten.

Elektronikskatten har länge kritiserats av såväl svenska elektronikbutiker som konsumentorganisationer och även myndigheter – när Skatteverket och Kemikalieinspektionen utredde effekterna av den 2020 var resultatet att ämnen som klor, brom och fosfor i flamskyddsmedel inte har minskat sedan införandet och att skatten har ”bristande styreffekt”.

Både regeringspartiet Moderaterna och samarbetspartnern Sverigedemokraterna har tidigare kritiserat lagen, och nu har ett medlemsförslag röstats igenom på partistämman som innebär att partiet nu ska arbeta aktivt för avskaffandet av skatten som även är känd som kemikalieskatten.

Joel Wickman. Foto: Privat

Förslaget har drivits av Joel Wickman som är ledamot för partiet i Göteborgs Egnahemsaktiebolag och ersättare i kommunfullmäktige och stadsbyggnadsnämnden. Han kan vara särskilt nöjd med omröstningen då partistyrelsens rekommendation till medlemmarna var att göra ändringar i skatten istället för att ta bort den.

När tror du att elektronikskatten kan försvinna?

– Eftersom Moderaterna sitter i regeringen är möjligheterna goda att lagstiftningen också tas bort i praktiken. Det krävs dock att övriga partier i regeringsunderlaget stödjer förslaget innan det kan klubbas igenom i riksdagen.

Din bror Erik är vd på Inet, en av de stora elektronikåterförsäljarna. Kommer det bli extra god stämning nu om ni ses i jul?

– Detta förslag är positivt för Inet och alla andra företag som drabbas av denna skadliga och helt verkningslösa ”miljöskatt”. Jag hoppas att det blir god julstämning för hela branschen och att det snart kan bli lite enklare att driva företag i Sverige.

Pernilla Enebrink. Foto: Tobias Björkgren

Pernilla Enebrink är vd på branschorganisationen Elektronikbranschen, vars medlemmar nu kan börja hoppas på ett slut på skatten, som bland annat har lett till att svenska butiker tvingas välja mellan högre priser eller lägre marginaler i konkurrensen med företag som skickar varor från andra EU-länder. Så här säger hon om Moderaternas beslut:

– Elektronikbranschen är oerhört glada över att Moderatstämman tagit beslut om att moderat politik är att arbeta för ett avskaffande av elektronikskatten. Sverigedemokraterna har sedan tidigare tagit ställning för samma sak. Låt oss nu hoppas att det går snabbt för regeringen att ta bort skatten. Den leder till dyrare hemelektronik och sämre miljö.

Pernilla Enebrink nämner också att ändringar nyligen drevs igenom av skatten med diverse förenklingar som skulle underlätta, men som istället har lett till 38 procent högre intäkter från skatten. I januari kommer avgiften gå upp ytterligare 6,5 procent eftersom den spårar konsumentprisindex.

Trafikverket föreslår lånefinansiering för att så snabbt som möjligt kunna höja kapaciteten på Malmbanan. Men regeringen skyndar långsamt.

De stora industrisatsningarna i norra Sverige har drivit upp behovet av investeringar i järnvägen på regeringens prioriteringslista.

Trafikverket har i sin rapport till regeringen föreslagit lånefinansiering som det bästa sättet för att kunna tidigarelägga flera projekt som ses som kritiska för att uppfylla kapaciteten som efterfrågas.

Något omedelbart svar från regeringen kan man dock inte förvänta sig.

– Jag tror att regeringen behöver lite mer tid innan man sätter ner foten. Men det finns en ambition att komma med besked så fort som möjligt, säger Maria Stockhaus, moderaternas trafikpolitiske talesperson.

”Vårt ansvar att inte skapa hinder”

I sin rapport föreslår Trafikverket en tidigareläggning av kapacitetshöjande åtgärder längs sträckan Luleå–Kiruna, byggandet av dubbelspår mellan Luleå och Boden samt Norrbotniabanan i sin helhet.

Ärendet ligger hos regeringen som ska fatta beslut om lånefinansieringen.

– Jag ser det som ett ganska stort ansvar för oss politiskt att se till att vi inte utgör ett hinder för den utvecklingen som pågår. Det tycker jag är jätteviktigt, säger Stockhaus.

Enligt Trafikverket skulle ett klartecken från regeringen inom kommande månader innebära att man kan färdigställa dubbelspåret mellan Boden och Luleå till 2033 – om inte kommer arbetet inte ens inledas innan dess.

I klippet hör du mer om finansiering av järnvägsprojekten i Norrbotten.

Regeringen har beslutat att förlänga pausen för järnvägsprojektet Göteborg-Borås med en månad, enligt ett pressmeddelande.

Sedan december 2022 har Trafikverket haft i uppdrag att föreslå mer kostnadseffektiva åtgärder för att utöka kapaciteten i järnvägssystemet i Skåne och på sträckan mellan Göteborg och Borås. Detta istället för de nya stambanorna i samband med planerna för höghastighetstågen.

Regeringen har pausat projektet tidigare till och med den 30 september i år, men nu förlängs pausen oktober ut.

Vilken är den mest effektiva strategin för att hantera de nuvarande utmaningarna med skjutningar som påverkar Sverige?

Regeringens förslag till höstbudget innehåller en ”unik satsning” på ingenjörer. Men vad är det regeringen vill uppnå, och räcker de ökade anslagen för att rädda ingenjörsutbildningarna? Varför saknas mer specificerade mål?

– Det här är en ödesfråga för Sverige, säger utbildningsminister Mats Persson (L) i en intervju med Ny Teknik.

När Mats Persson intervjuades av Ny Teknik i februari pratade han mest om hur grundskola och gymnasium ska förändras för att Sverige ska fortsätta att vara ett ”ingenjörsland”. Den här gången handlar frågorna om höstbudgeten och det ”ingenjörspaket” som till viktiga delar är riktat mot den högre utbildningen.

Bland förslagen (se mer i faktaruta) finns tusen nya platser till civilingenjörsutbildningar och, på sikt, ett årligt tillskott på 305 miljoner kronor för att boosta ingenjörsprogrammens urlakade anslag.

– Man har tagit ingenjörerna för givet, nu är det slut med det, säger Mats Persson när han slagit sig ner för intervjun framför sin pressekreterares mobilkamera.

Komplimanger riktade mot ingenjörer flödar. Ingenjörer är ”för Sverige vad oljan är för Norge” och de är ”vår tids hjältar” som ska ”lösa klimatproblemen”, är några av sakerna som Mats Persson säger under intervjun.

Men det är trubbel i den svenska ingenjörsfabriken: en kronisk brist på ingenjörer ackompanjeras av utbildningar där hälften av studenterna hoppar av och den lärarledda tiden är betydligt lägre än i jämförbara europeiska länder. Frågan är om Mats Perssons ingenjörspaket kan lösa problemen.

Vilka är de övergripande målen med er satsning?

– Att Sverige ska leva upp till att vara ingenjörslandet Sverige, ett land som utvecklar de modernaste produkterna och den senaste tekniken och tjänsterna och på så sätt löser klimatkrisen.

Vad är de konkreta målen ni satt, vilka enskilda resultat vill du se?

– På lång sikt är det att få betydligt fler barn att intressera sig för matematik. Men vi kan inte vänta på att min sexåring ska växa upp och välja att bli ingenjör utan på kort sikt måste vi göra en insats. Då handlar det om att fler ska välja ingenjörsutbildningar och att färre ska hoppa av.

”Viktigaste är att få upp kvaliteten”

Hur stor andel av studenterna ska ta examen och hur mycket bör den lärarledda tiden ha ökat för att du ska vara nöjd med utfallet av er satsning?

– Det viktigaste är att få upp kvaliteten och att färre hoppar av. Det är vårt fokus men något exakt måltal har vi inte satt upp. Då är alltid risken att det börjar fibblas med statistiken i stället.

När kommer studenter att märka av att det blir mer lärarledd utbildning?

– Redan kommande år kommer det att märkas. Det här är ju något som lärosätena har efterfrågat väldigt länge och varit oerhört bekymrade över. Så vi räknar med att det här kommer att få effekt direkt. Sen är det klart att det tar viss tid att bygga ut och hitta och nå full kompetens.

Enligt regeringens förslag ska anslagen till ingenjörsutbildningarna öka med 305 miljoner årligen från och med 2026.

Ny Teknik har tidigare berättat att en rapport från Sveriges Ingenjörer (SI) visat att ingenjörsutbildningarna tappat 40 procent av sina anslag sedan 1994. SI:s samhällspolitiske chef, Johan Kreicbergs, är nöjd med regeringens höstbudgetsatsning men på fråga från Ny Teknik säger han att det, medräknat tekniska effektiviseringar sedan 90-talet, skulle behövas årliga tillskott på mellan 600 och 900 miljoner för att väga upp väga upp det 40 procentiga tappet.

fakta

Regeringens satsning på ingenjörer

Detta är regeringens förslag till höstbudgeten.

Höjd ersättning till lärosätena per ingenjörsstudent för att höja kvaliteten på utbildningarna. Sker med stegring – 100 miljoner kronor till 2024, 200 miljoner till 2025 och 305 miljoner från och med 2026.

2 500 nya utbildningsplatser. Här tillförs medel som beräknas räcka till tusen platser platser på civilingenjörsutbildningar på grundnivå och tusen kursplatser på avancerad nivå. Utöver det på 500 platser till basårsutbildningar.

Satsning på batteriforskning: 45 miljoner kronor ska stärka forskning och utbildning inom elektrifiering och batteriteknik i Uppsala, Lunds och på Chalmers.

Regeringen vill även ge fortsatt stöd till skolutvecklingsprogrammet ”Naturvetenskap för alla (NTA), stärka medlen till det så kallade Tekniksprånget, samt en tvåårig satsning på det fjärde tekniska gymnasieåret som leder till gymnasieingenjörsexamen.

Källor: Utbildningsdepartementet, Pressekreterare Agnes Eklund.

Jämfört med den beräkningen så lägger regeringen mindre än halva beloppet, hur landade ni på just 305 miljoner?

– Exakta nivåer kan man alltid diskutera men riktningen är väldigt tydlig här. Och det är att det är en väldigt stor satsning och det är första gången på 15 år som den här ersättningen höjs. Vår bedömning är att det här är vad som krävs för att få upp kvaliteten.

Många hoppar av civilingenjörsprogrammet

Vad innebär höjd kvalitet, och hur kommer ni att mäta förbättringarna?

– Den allmänna inriktningen i den kommande forskningspropositionen kommer att ligga på mer excellent forskning. Den planeras att presenteras nästa år, men utvecklingen går så snabbt nu att vi inte väntar in den utan agerar redan nu.

Mats Persson (L), utbildningsminster. Stina Stjernkvist/SvD/TT

Ni föreslår 2 500 nya utbildningsplatser varav cirka tusen på civilingenjörsprogram. Är det lönt med tanke på att hälften av de som redan går inte klarar utbildningen?

– Det är en mycket bra fråga. Vi har landat i att vi behöver göra både och. Vi behöver bygga ut kvaliteten men också antalet platser. För att inte tumma på kvaliteten så gäller ökningarna de lärosäten som har mycket stort söktryck och fullbelagda utbildningar, säger Persson och syftar på utbildningarna på Chalmers, i Lund och i Uppsala.

Även det nya omställningsstudiestödet har fått en knaggligt start när CSN inte hunnit med handläggningen. Fler än 30 000 ansökningar har inkommit men i augusti hade endast drygt 3 500 personer beviljats stöd. Med nuvarande resurser beräknar CSN att två av de tilldelade 2,8 miljarderna för 2024 kommer att lämnas outnyttjade.

Har omställningsstudiestödet varit en misslyckad reform hittills?

– Nej, den är i sin linda. Det här är en av de mest moderna arbetsmarknadsreformerna som finns i världen och det är något vi ska vara stolta över. Men vi visste att den inte skulle fungera till hundra procent från dag ett.

CSN ville ha regellättnader plus 250 miljoner kronor för att klara sitt uppdrag, ni gav 110 miljoner. Varför så mycket lägre?

– Vår bedömning är att det här är ett rejält tillskott som kommer att ha stor effekt, säger Mats Persson som även menar att planerade regeländringar kommer att bidra med en stor del av effekten.

Även här är det enligt Mats Persson svårt att sätta konkreta mål för kortade köer eller antal beviljade ansökningar.

Hur väl ska detta fungera för att du ska vara nöjd, ska alla exempelvis hinna få svar innan terminen börjar?

– Vi vill ju ha så snabb handläggning som möjligt. Att den som söker ska få besked före utbildningens start är naturligtvis målbilden.

Du säger ofta att Sverige ska vara ett ingenjörsland, vilken politik är att vänta från dig och regeringen på det här området i framtiden?

– Vi kommer att ta fram en STEM-strategi vilket Sverige, till skillnad från våra konkurrentländer, inte har. Men nu lägger vi om politiken, det här ska genomsyra hela regeringens arbete från förskola upp till forskarutbildning, säger Mats Persson.